Hur kan jordar återfå och öka sitt kolinnehåll?
I regenerativa system kan jordar inte bara stoppa kolförluster – de kan återuppbygga stabilt markkol. Skillnaden ligger i hur biomassa hanteras och hur markens biologi aktiveras.
Konventionellt odlingssystem
- Biomassa förs ofta bort eller bryts ned snabbt
- Mineralgödsling utan koltillskott
- Begränsad rotbiomassa och låg diversitet
- Mikrobiell aktivitet leder ofta till nettoförlust av markkol
- Typisk effekt: 0 till –1 ton CO₂/ha/år (ingen inlagring, ofta förlust)
Hasta Ecos regenerativa ekosystem
Hasta Ecos system är utformat för att behålla, konvertera och stabilisera biomassa, inte förlora den.
Centrala mekanismer:
- Åkerkompostering & biologisk konvertering
- Växtrester behandlas direkt i fält med mikrobiella processer
- Kolkedjor bryts till stabila socker- och humusstrukturer istället för att avgå som CO₂ eller metan
- Full återföring av restbiomassa
- Ca 40 % av skörden som inte används som människomat återförs biologiskt
- Ingen ”avfallsfraktion” – allt blir resurs
- Aktivt mikrobiom (bakterier + svampar)
- Stimulering av mykorrhiza och mikrobiell biomassa
- Mer kol binds som stabilt markkol i jordaggregat
- Rotdriven kolinlagring
- Samodling ger kontinuerlig koltillförsel via rotexudater
- Kolet binds där det är mest långlivat: i markprofilen
- Stabilisering via fermentering & BioConverse
- Minskade kväve- och kolförluster
- Ökad C/N-balans → långsiktig kolstabilitet
Dokumenterad och konservativ effekt:
- +2,0 till +3,5 ton CO₂/ha/år
- Hasta Eco kommunicerar 2,5 ton CO₂/ha/år som:
- konservativ
- upprepningsbar
- biologiskt motiverad
Sammanfattande jämförelse
System
Nettoeffekt kol
Konventionellt
–1 till 0 ton CO₂/ha/år
Regenerativt (utan full cirkularitet)
+1–2 ton CO₂/ha/år
Hasta Eco (cirkulärt & biologiskt stabiliserat)
+2,5 ton CO₂/ha/år
Viktig princip
I Hasta Ecos system används biologiska processer för att minska förluster, inte för att blåsa upp siffror. Kol binds där det stannar.
Referenser & forskningsstöd
- Lal, R. (2004). Soil carbon sequestration. Science
- Paustian et al. (2016). Climate-smart soils. Nature
- Six et al. (2002). Stabilization of soil organic matter.
- Rodale Institute – long-term regenerative trials
- SLU – långliggande svenska markförsök (Ultuna, Lanna)